- VISIONS OF MINE -

Som vanligt har jag varit väldigt dålig på att uppdatera min blogg. Skäms på mig! Ärligt talat så känns det inte som om jag har lusten att berätta något längre. Jag vet inte ens om någon längre läser det jag skriver och är intresserad.

Det finns väl kanske en och annan från förr som är nyfiken vad jag gör nu och vad som händer i mitt liv och kanske en eller ett par som snokar - ja, såna där skadeglada infiltrerande hemska människor som har mer att göra med andras än sitt eget liv. Såna kan hålla sig borta anser jag. Jag är numera väldigt privat och har fullt upp om dagarna med det jag pysslar med. Intressanta och roliga personer har dykt upp i mitt liv, som gett mig livsgnistan tillbaks, fått mig intresserad av foto igen och det är sååååååå roligt så tid och rum försvinner när vi sätter igång.

 

Tyvärr så försöker vissa falska människor att nästla sig in i mitt liv, men jag väljer att inte se dem - väljer bort deras existens helt enkelt. De ska inte ens försöka - jag genomskådar dem innan de ens har försökt. Jag vill inte umgås med falska, elaka och energislukande individer, de har inget att hämta här. 

Det går 100 underbara, goda, varma människor på EN elak jävel, så vad väljer du? Good or bad? I prefer good!

 

Om dagarna blir det mycket föreläsningar, diskussioner, prat om ditt och datt, yoga, hälsofika, lite promenader och så en massa koppar tea och kaffe (fast utan kakor och andra kalori bomber). Jag spanar på moln och chemtrails (som vanligt), kommer på MINST en affärside´per dag nu den sista tiden...sen ska de bara genomföras också...men det kommer nog - det är bara pengar som fattas. Ja, pengar hade inte varit helt dumt att ha lite av. 

Jag känner verkligen att jag är fattig nu. Jobbigt. Speciellt till Johannes födelsedag - han blev myndig igår - stora pojken! Är så glad för hans skull. Vi firade honom idag - åt middag tillsammans på restaurang ikväll...

Som vanligt blev det fel på min present till honom...de levererade fel färg...ja, tråkigt, men det fixar jag imorgon.

 

Det känns inte längre roligt när barnen fyller år, för vi har inte längre våra "kalas" som vi brukade med släkt och  kompisar...och så har vi inte storasyster här längre heller vilket är jättekonstigt och mycket trist. Jag är glad för hennes skull att hon valt att leva utomlands, men det känns verkligen tomt utan henne. Jag känner verkligen att jag måste fixa till min Skype... Och TÄNK om jag hade vunnit pengar då hade jag rest och hälsat på henne banne mig...det hade varit helt underbart! Idag är jag bara glad ifall det är sol ute, det räcker för mig. Och att jag har tak över huvudet, tepåsar, toalettpapper, kattmat, kattsand och hårschampoo. Då klarar vi oss. Kanske lite mat också. 
Och nu till lite roligare ämnen: foto!! Här kommer en packe...