DET GÖR SÅ ONT I MITT HJÄRTA

Det känns som om jag går och bär på en enormt tung börda. Det är som om någon har lagt ett stort hemskt tungt ok på mina axlar och rygg och sitter själv uppå det och tvingar mig att gå tusentals mil i en torr öken. SÅ känns det. Jag blir så arg på mig själv att jag inte orkar kämpa mig loss...men jag är för ledsen just nu. Jag har inga krafter. Alla mina kreativa idéer blir aldrig genomföda tack vare detta som hindrar mig.
 
Gråter gör jag varje dag. Jag lider så in i helvete. Det känns som om jag var helt ensam på denna förbannade planet. Jag känner mig verkligen utanför.
arg - börda - ensam - gråter - kämpa - ok - ont - utanförskap
1
juffe

Gå i terapi det kanske funkar!

Svar: Ja, det gör det kanske "Juffe". Om det nu är ditt riktiga namn, vilket jag knappast tror att det är. Jag har ej varit inne på min blogg sen jag skrev detta inlägg så jag har ej sett din kommentar förrän nu. Tycker du att det är lämpligt att skriva så till någon som mår dåligt och som var så deppig? Jag tycker inte det. Som tur var så fick jag efter någon veckas tid svar på varför jag varit så ledsen. Jag kan ju berätta det för dig, eftersom du verkar vara så intresserad av att läsa min blogg då dessutom tog dig tid att skriva en kommentar på mitt inlägg dessutom. Jag har under sommaren gjort en personlighetsutveckling genom att utveckla mina andliga förmågor. Ingen talade om för mig att jag kunde må dåligt när jag började praktisera och meditera på egen hand. Det var precis vad jag gjorde. Jag blev mäkta förbannad för minsta lilla om jag såg någon som gjorde något man inte fick, bröt mot lagen etc. Det var riktigt skrämmande. När man går igenom en sådan utrensning som det tydligen var och är så kan man vara den gladaste glada ena stunden för att senare vara nere i moll nästa stund. Jaaaa, pissejobbigt skulle jag vilja säga (som vi säger här i Malmö), men de goda stunderna väger upp de jobbiga betydligt mer så jag får bita ihop och acceptera det som ska ut ur min kropp och system. Jag var på en fantastisk föreläsning som handlade om meditation och han berättade att han gick igenom ett "helvete" i 1½ år, men sedan var det över och nu är det bara hejsan hoppsan. Jag tog mig friheten att få ett fint samtal med honom efter föreläsningen och berättade om hur deppig och ledsen jag varit, hur jag har tvivlat många gånger och hur arg och förbannad jag varit. Men det konstiga är att det bara har varit när jag ser när folk gör dumma saker - gå mot rött ljus, cyklar på trottoaren, tränger sig i köer, bryter av trädgrenar på vackra träd, rycker av vackra fina nyutslagna blommor på buskar och slänger dem direkt på marken, stjäler cyklar, går rakt ut i körbanan utan att ens se sig om först, saboterar växlarna på cyklar som står parkerade i cykelställ, häller ut såpa i stentrappor så folk ska ramla - ja, sånt såg jag under juli och augusti...och mycket mer. Jag har svårt att hålla käften när jag ser folk som förstör. Om de bara visste hur lång tid det tar för en blomma att växa och slå ut i full blom. Ungefär som om en jätte en dag bara kom och ryckte av dig huvudet och gick vidare som om ingenting hade hänt...man ska visa respekt för allt levande omkring oss. Människor, djur och ÄVEN allt som växer. Nu låter jag de främmande känslorna skölja över mig och vara "ett" med dem...det är jättejobbigt när man blir ledsen och deppig utan anledning, men det finns så mycket omkring oss och så många förtvivlade människor som man tar upp energier av. Ibland kan det t.o.m vara någon närstående som sänder ut signaler utan att de ens vet om det, signaler som vi ibland kan mottaga och känna, det beror på hur känslig man är och mottaglig. Om det kan göra dig glad så kan jag berätta att jag har varit VÄLDIGT ledsen idag, men det har med min äldsta dotter att göra. Hon ska nämligen emigrera. Lämna detta land som just nu håller på att äta upp sig själv i båda ändar. Hon gör nog det rätta, men det tar emot att skiljas och vara så långt ifrån sitt eget barn oavsett hur gamla de blir. Så nu vet du! Tack för mig!
bitte.webblogg.se