- VISIONS OF MINE -

Tack för att du tog dig mod och ringde. Tack för att du bad om ursäkt. Tack för att du själv insåg följden av ditt handlande. Tack tack tack. Att dyka upp som gubben i lådan i mitt liv "bara sådär" igen var jag inte ett dugg beredd på. Jag trodde aldrig jag någonsin skulle få se dig igen. Och inte heller höra talas om, för det var ju bara jag som kände dig. Och jag var heller inte beredd på allt du sade till mig. Hur ska jag kunna smälta sådana ord? Så vackra? Och så sköra...

 

Våra liv är inte längre som det en gång var... så oskyldigt blått...

 

Du försvann ur mitt liv den gången...det var svårt att mista en så god vän som du var till mig. Alla väljer vi våra liv och hur vi vill leva och med vem. Jag finner inte orden nu när jag väl sitter här och skriver och vill berätta så mycket, men det går inte... Har jag mist min förmåga att skriva? Jag börjar så smått undra...

 

Innerst inne är vi väldigt lika varandra, vi tänker snartlikt, gör saker snarlikt...