POLIS DÖMD FÖR VANSINNESJAKT
"En polis i NordUppland som förföljde en trimmad moped i över 100 km/tim har dömts för tjänstefel och vårdslöshet i trafik.
Jakten började när mopedföraren passerade en hastighetskontroll i 66 km/tim, berättar UNT.se. Det hela slutade vid en vägbom där mopedisten körde omkull.
Uppsala tingsrätt anser att brottsmisstanken inte var tillräckligt allvarlig för att utsätta mopedisten för de risker jakten innebar och dömer polisen till 60 dagsböter."
Jag kan sätta mig in i hur det måste kännas för den unga pojken som blev jagad av polisen då han kört en trimmad moped. Men att driva sådan häxjakt med fara för liv och lem och utsätta andra runt omkring för fara är helt sanslöst! Tänk om pojken hade dött? Tänk om han hade skadats för livet? Upplevelsen har säkert satt traumatiska spår i honom för alltid, säkert. Även om det finns en lag att man inte får trimma en moped så har nog alla pojkar trimmat sin moped någon gång i livet. Det är sånt som killar gör. Fråga alla män som haft moped i unga dar och polisen som jagade honom hade säkert också kört en trimmad moped i sin ungdom.
I min "ungdom" var jag kär i en kille som kallades för Totte och jag minns att han hade stora "hål" i sitt lår (ärr). Jag vågade aldrig fråga honom vad han hade råkat ut för, det var lite pinsamt på den tiden. Men så en dag berättade han historien bakom hans ärr på benet. När han var femton år så körde han sin trimmade Puch Dakota (moped) och var på väg hem en kväll efter att ha varit hos en kompis och sett på film. Han möts av en strålkastare som riktas rakt i ansiktet på honom från en polisbil helt plötsligt, han stannade till lite, men inget händer. De säger ingenting och han bara kör vidare. Han vet att han får böter om de stoppar honom och hans mamma kommer att bli jättearg. Han kör iväg och polisen kör efter honom.
De sätter nu på både siréner och blåljus och jakten är igång. Han kör genvägar genom gårdar och försäker köra ifrån dem och kommer ut på en cykelbana och där kommer polisen ifatt honom, de prejar honom och han kraschar in i en avspärrningsramp och faller omkull. Han har hjälm på sig. Hans hjärta känns som att det skall sprängas så snabbt slår det. Han är jätte-rädd! Han reser sig upp från marken och ser bakom sig. Poliserna är på väg ut ur polisbilen och kopplar nu loss en schäferhund från bakluckan och han blir livrädd. Jakten fortsätter alltså. De skriker att han ska stanna. Han är panikslagen och omtumlad efter kraschen. Han börjar haltande springa över en gräsmatta, ja han försöker iallafall, men kommer inte så långt för hunden kommer i rasande fart efter honom och hoppar på honom direkt och hugger honom i benet. I låret. Han skriker förtvivlat. Det är en oerhörd smärta.
Min privata bild. OBS! Bilden har inget med inlägget att göra!
Polishunden släpper inte taget. Den tar ett fastare grepp med käkarna och låser greppet. Den släpper inte förrän poliserna kommit fram på platsen och vid detta laget ligger pojken ner på marken och skriker av smärta. Han blöder genom jeansen. Poliserna sliter och drar i honom och försöker dra upp honom från gräsmattan. Han kan inte stödja på benet och skriker av smärta. De drar honom längs gräsmattan med benen släpande efter honom. Tårarna strömmar nedför hans kinder och han fattar knappt vad som har hänt. Är det på riktigt eller drömmer han bara? Poliserna är tuffa mot honom och knuffar in honom i bilen. Han skulle lära sig veta hut. I bilen skriver de en rapport och till slut kör de honom hem till hans föräldrar. De följer honom till dörren och när hans mamma öppnar så står han där med en polis på varje sida. De förklarar att han har kört ifrån dem när han uppmanats att stanna då de skulle kontrollera hans moped då de tyckte höra på ljudet att den var trimmad. De lämnar honom skakad och blödande i dörröppningen.
Ingen läkarvård, ingen ambulans. Så var det förr. Idag ringer de ambulansen för en stukad tumme typ, men då "fick man stå sitt kast" och skylla sig själv om man blev hundbiten. Hans mamma körde honom i ilfart till akuten på sjukhuset där det konsterades att hans nerver skadats svårt och de hade svårt att stoppa hans blödning i benet. Han fick mycket fula ärr av schäferns tänder i benet (låret) och de har han än idag.
Idag är han fyllda 48 år och fortfarande bitter på hur de behandlade honom när han körde sin trimmade moped.
Han har idag en son som går i hans fotspår och också kör med trimmad moppe. Dock ute på landet där det inte finns så många nitiska poliser som gör allt i sin makt för att sätta dit små femtonåriga pojkar för trimmade moppar. En del borde inte få bli poliser, de lever ut sina drömmar om makt och berusas av adrenalinkickarna de får när något händer. Sånt är farligt. Man måste kunna handla förnuftigt och behärskat. Inga vilda biljakter på småpojkar. No no. Farligt, farligt!