- VISIONS OF MINE -

Min planering för dagen håller inte riktigt för det regnar just nu. Tanken var den att jag skulle cykla än hit och än dit idag med början på förmiddagen och få en massa inköp och ärenden gjorda. Är det kul när det regnar? Nej!
Och med tanke på att jag tänkte cykla väldigt långt så avvaktar jag ett tag.

Jag har varit i drömmarnas värld och där var det väldigt märkligt må jag säga.  


Jag har tydligen varit i Göteborg inatt och hjälpt någon med något (i mina ögon väldigt enkelt och lätt) men jag minns inte med vad. Jag bara vet att killen jag hjälpte blev oerhört tacksam och gav mig 1000 kronor som tack. - Det hade kostat ett par tusen om jag anlitat någon professionell för jobbet sa han till mig. (Åh, nej, jag har inte mördat någon..haha!) Jag tror jag skrev något eller liknande, något med design. Killen såg inte ut att ha pengar så det förvånade mig så att han gav mig pengar, eller inte riktigt - han gav mig presentcheckar.

Sen var jag på något märkligt ställe (liknande en stor butik, där allt var mörkt) det var bara hyllor och frysdiskar som var upplysta. Personalen var klädd i 50-talsliknande outfits som hämtade från hamburgerställena i filmen "Sista natten med gänget". Jag väntade på någon som skulle sluta för dagen. Jag fick följa med till min väns boende (var inneboende bland en massa andra kvinnor i en stor lägenhet) Det fanns en del asiatiska kvinnor och barn där och det var speciellt en som var extra vänlig mot mig och vi pratade mycket. Jag minns att jag sa till henne att hon kommer få problem med sin rygg om hon fortsätter att sova i den sängen hon sov i och pekade på en typ extrasäng som låg direkt på golvet utan att ha fällt ut benen, själva resårerna i metall var uttöjda och madrassen hängde ner i en stor håla mot golvet, det så verkligen inte skönt ut. Dessutom var hon gravid så det syntes.

Nästa del av drömmen var att jag hamnat på en busscentral eller tågcentral, liknande tunnelbana, fast vi var i markhöjd och ankomsthallen var alldeles upplyst. Återigen var jag pigg och glad och kände mig förväntansfull och blev bemött med glädje, vänlighet och öppenhet från alla jag mötte. Minns att jag sa att jag var från Malmö nere i Skåne. Jag fick rådet att jag skulle ta mig uppför en backe och gå mellan en massa höghus för att komma dit jag skulle. Till en busshållsplats? En baggis tänkte jag och började gå.

På väg uppför backen såg jag en ihoprullad sedelbunt ligga på marken, tjock som en cigarr och den brann i ena änden. Jag klev först över den, men tänkte snabbt: - Jag kanske kan släcka elden och bli lite rikare på kuppen? Precis när jag tänkt det så sträcks en hand ner mot sedelbunten som för att ta den och då trampar jag på den.
- Jag såg den först, sa jag och reste mig sedan upp.

Vid sidan om mig står en otäck man i lång mörk rock, lite korpulent och med mustash och knappt något hår på huvudet. Det som fanns kvar där var ett fett sliskigt hår på sidorna som han hade dragit ut med en gles kam som han dragit över hjässan för att täcka sin feta flint. Jag gav mig inte. Han var verkligen otäck. När jag böjde mig ner och tog upp sedelbunten grep han tag i mig och drog iväg med mig uppför kullen och däruppe fanns det ett hus. På huset fanns det en kondomapparat (märkligt och äckligt, va?) och han sa då:
- Ska vi porra du och jag???
I nästa sekund tryckte han in mig hårt mot väggen så jag inte hade en chans att ta mig loss. Jag satt som fastkilad. Nämnde jag att jag bar på en massa väskor och bagage också och hade inte en chans att få loss mina armar som jag fortfarande hade längs sidorna hållande mina väskor? 

Stämningen var väldigt obehaglig och jag såg hur folk gick omkring nedanför kullen utanför ankomsthallen, alla kilade kors och tvärs till sina destinationer. Ingen gick uppför kullen. Jag måste göra något snabbt innan han drar iväg med mig där det inte finns folk, tänkte jag. Jag försökte skrika, men det kom nästan inget ljud ur min hals, bara ett väsande ljud.  Jag kände skräcken komma över mig och nu gällde det att snabbt påkalla hjälp.

- Hallååå, fick jag ur mig. Mannen bara stod och såg på mig och såg på folket som inte ens tittade upp på mig där jag stod med honom tätt intill mig uppe på kullen. Han hånlog åt mig. Det måste ha sett märkligt ut där vi stod.

- Snälla, kan någon hjälpa mig? Hallåååå!! Jag minns inget mer, inte heller hur drömmen slutade, men jag tror att den där killen som jag hjälpte hade något med detta att göra. Jag tror att det var han som räddade mig nämligen.
Jag kände sådan tacksamhet mot honom i drömmen och jag kunde inte förstå i drömmen att han kunde ge mig tusen kronor. Vi kramades hårt som tack innan han försvann. Hans ansikte har etsat sig fast på min näthinna och jag kommer nog inte att glömma det i första taget tror jag. Han såg ut att vara en lite bohem-aktig kille, åtminstone till klädstilen (ja, ni vet lite flummig stil?!) och sådana har jag aldrig fallit för. Men han hade ett väldigt speciellt leende, det var så ärligt och vackert. 

Kanske skrämde han den otäcka mannen på flykt när han insåg att han kom till undhjälp och kanske han då rånade mig på min väska där jag hade pengar och biljetter och det var DÄRFÖR han gav mig de där tusen kronorna? Det lär jag aldrig få svar på - om jag nu inte drömmer fortsättningen inatt. Spännande!

Men vad kan drömmen säga mig? Vad betyder den om man tolkar symboliken och handlingen i den?

Jag ska ge mig på en tolkning senare..måste göra mig klar nu...ska snart ringa till Marie :)