PÅ BARNKIRURGEN PÅ LUNDS LASARETT (USIL)
Utsikt från korridoren utanför väntrummet.
Det kändes lite fel att sitta där i väntrummet bland en massa leksakbilar och dockhus, men vi får ju inte glömma att han faktiskt är ett BARN fortfarande även om han inom några månader fyller 14 år. Vädret var grått, trist och VÄLDIGT KALLT denna tidiga morgon i Lund. Jag kan tala om att jag hade aldrig hittat själv därinne på sjukhusområdet (inte utan karta iallafall!) Det var ju gigantiskt stort i jämförelse med Malmö.
Johannes skulle nu göra en ultraljudsundersökning av sina njurar efter olyckan. Märkligt att de inte kan göra en sådan undersökning i Malmö. Man måste få klaga lite ju. Det handlar bara om pengar när det gäller sjukvården - det sa en sköterska till mig som jag pratade med där. I och med sammanslagningen av universitetssjukhusen i Malmö o Lund kommer vi att få se mycket mer resor och "samarbeten" sjukhusen emellan. D.v.s de sparar pengar, men inte våra pengar utan deras. Tid och pengar får vi offra istället och i det ingår även frustration. Johannes är själv inte så speciellt glad utan sur och vrång som vanligt när det är dags för nya läkarbesök.
Det här är ingen rolig historia kan jag tala om - den har varat ända sen den 23 maj 2009 - närmare bestämt hela 224 dagar sedan den dagen då bilen körde på honom och hans kompis på Borrebackevägen mellan Tygelsjö och Klagshamn en vacker och solig dag.
Jag fick fotoförbud av Johannes
Det återstår två undersökningar till i Lund av hans njurar, lever och tarmar. Han ska göra en kontraströntgen också.