KAPPADOKIEN I TURKIET
Vilket sällsamt och märkligt område i Turkiet...verkligen sägenomspunnet.
| Kappadokien Söder om Ankara, mitt på det Anatoliska höglandet ligger ett sagolikt område som kallas Kappadokien. En av de mest magiska platser vi någonsin upplevt. Säregna klippor stiger som jättelika spikar mot skyn. Berg som ser ut som mastodonta spettekakor med små ingångar och fönstergluggar i. Dalgångar vars sidor påminner om maräng-tårtor i genomskärning. I detta osannolika landskap formades ett slags förhistoriskt miljonprogram. Hela bostads-kvarter gröptes fram i klipporna och berggrund till mångtusenåriga tvåor med kök. Svala på sommaren och hyfsat varma snöiga vinter-dagar.  Forntida vulkanutbrott då vulkanerna Erciyes, Hasan och Melendiz Daglari for i luften och täckte området med lava la grunden till landskapet. Djupa lager av lava, aska och lera stelnade till tuffsten. En mjuk bergart som visade sig bli räddningen när de första invånarna blev kristna och de fann att deras nyfunna tro väckte ont blod hos romare, araber och till och med hos andra kristna. De grävde sig in i den lättformade tuffstenen och byggde hemliga kyrkor, bostäder och kompletta under-jordiska städer där så många som 20 000 kunde gömma sig undan alla plundringstågen. Med tiden hade uthuggningarna i tuffstenen med sina märkliga koniska spiror, som kallas sagoskorstenar, förvandlat flertalet invånare i Kappadokien till grottmänniskor.  Varje by i regionen är åtminstone delvis ett grottsamhälle, dolt i de urholkade, märkliga klipporna. Det som väntar besökaren är ett fullständigt bisarrt och oerhört fascinerande landskap. Kappadokien passar utmärkt för upptäcks-färder till fots, och förutom de typiska grottorna och geologiska formationerna inbjuder frukt-trädgårdarna, ängarna och de skogs-klädda floddalarna till promenader i sakta mak. Klättra och kryp och mitt i klippan kan finnas ett enormt rum med pelare och fresker. Katedraler en gång urgröpt av förföljda kristna. Här finns häpnadsväckande under-jordiska städer urgröpta i berget rakt ända ner till grundvattnet.  Åtta våningar ner i backen med bostäder, kök, kyrkor, fylleceller, bröllopssviter, stall, bagerier och allt annat som gjorde att de upp till 20 000 invånarna kunde stanna under mark i månader och år. Dessa städer ligger ibland under byar andra gånger finns ingen bebyggelse ovan mark som skvallrar om att under ytan ligger ett samhälle som huserat lika många invånare som Nässjö kommun. Tufflandskapet har med vindens, regnets och snöns hjälp format terrängen till gigantiska orgelpipor och skorstenar. De hårdare sten-klumparna fungerar som ett skyddande tak som har lett till att lodräta pelare har bildats under dem. En del är 40-50 meter höga. På toppen ståtar en stor sten, ofta oroväckande ostadigt. Det händer att de ramlar av sin jätte piedestal och då nöts pelaren snabbt ner. Materialet var poröst och lättarbetat.  Lyxiga grottor Bussen från Ankara till Nevshehir i Kappadokien tar runt 7 timmar. Vi kommer fram runt etttiden på natten och en oerhört skranglig taxi tar oss till Peri Towers. Ett hotell byggt i samma stil som omgivande klippor. I grannbyarna Göreme och Ürgüp kan man bo i gamla grottbostäder inredda till hotell. Vissa oerhört lyxiösa med alla bekvämligheter i andra enklare. Området är som ett eget land helt utan jämförelse. Oerhört vacker och genuint. Invånarna brukar jorden enligt gamla metoder och bönderna ser ut som centralasiaterna på yoghurt paketen hemma i Sverige. På åkrarna tröskar man säden med gamla tröskverk och agnarna yr i vinden. Åsnekärror blandas med enkla traktorer. Av en händelse delar vi hotell med några av Turkiets professionella fotbolls-lag som har träningsläger i Kappadokien hela sommaren. Gurkan Tolga är koordinator för träningslägren och förklarar för oss att man lägger träningslägren i Kappadokien för att det är svalt (den dagen pendlade temperaturen mellan 35 och 40 grader!). Att utforska området kräver flera dagar. Vi träffar taxi-chauffören Mustafa som blir vår privat-chaufför och guide. Mustafa tar oss med till klippan han föddes i för 63 år sedan och sedan vidare på ett svindlande äventyr i ett av världens mest säregna områden. Under några intensiva dagar upplever vi underjordiska städer och milslånga underjordiska vägar som förbinder några av de 36 underjordiska samhällen man hittat hittills. Vi besöker inspelningsplatsen för några scener i de senaste Star Wars filmerna. Besöker en bonde-familj och övergivna kloster som huserar i 70 meter höga klippor fulla med gångar och katedraler utsikten från fönstergluggar och terrasser är hänförande. Området passar även för utflykter med fyrhjulingar och mountain-bikes. Av en händelse gick EM i mountainbike av stapeln under vårt besök i Göreme i Kappadokien. Svensken Fredrik Kessiakoff knep EM-bronset och det visade sig att vi var de enda svenska supportrarna.  Solen smeker landskapet En morgon går vi upp vid fyratiden. Vi hade bokat en ballongfärd över Kappadokiens sago-landskap. Det är en magisk upplevelse att stiga upp över det säregna landskapet och se hur solens första strålar smeker klippformationer-na, brunbrända åkrar och olivlundar. Allt till ljudet av ballongens lågmälda suckande. En och annan morgonhes tupp som gör sitt bästa för att störa stillheten. Lätt att ta sig dit Att bussluffa till Kappadokien är enkelt. Det går direktbussar från alla större städer till Nevshehir. Vill man uppleva området under en charterresa till sydkusten så går det prisvärda utflykter med ett intensivt program. Upplevelsen att på egen hand röra sig i de häp-nadsväckande underjordiska städerna eller att få klättra i ett övergivet gammalt kloster helt uthugget i en hög klippa är väldigt speciell. Att slå sig ner på ett tehus i någon turkisk by för ett parti brädspel och några glas svart te är en upplevelse i sig. Skakade galler Kappadokiens historia är lång och omvälvande. Karavanvägarna gav trakten ett betydande mått av rikedom. Aposteln Paulus skakade galler i provinshuvudstaden Caesarea, dagens Kayseri. Under medeltiden blev trakten en del av det ottomanska väldet. Fram till 1920-talet var ändå en stor del av befolkningen kristen och grekisk. I samband med skapandet av det moderna Turkiet, tvingades grekerna på flykt. Kvar blev kyrkorna och köpmanshusen. Liksom de turkiska bönderna som gick och hackade i myllan och såg solen avlösas av månen. Trakten var fattig och därmed ointressant. Först för några årtionden sedan upptäckte turisterna och turistnäringen detta fantasilandskap i träda. Nattbuss till Istanbul En kväll lämnar vi Kappadokien med nattbussen till Istanbul. Solen sista strålar kysser land-skapet godnatt. På TV:n i bussen visas den senaste King Kong filmen - dubbad till turkiska. Stewarden serverar te med tilltugg medan natt-en sveper in Kappadokiens sagolandskap i ett sammetslent mörker. Så småningom somnar den ena efter den andre av våra medresenärer. Även vi slumrar in vad det lider och drömmer om Kappadokien - en annan planet mitt i Turkiet. En sagolik plats med spännande upp-levelser för hela familjen. Av: Mikael och Elisabeth Torstensson (Reseskildring hämtad ur Vision Höglandet) |
Kommentarer
Trackback