ÅTER AKUT PÅ ORTOPEDEN
Min smärtande högerfot skulle röntgas på UMAS samma dag. Vad bra! Då kan jag slå två flugor i en smäll, tänkte jag. Min smärtande fot har jag gått och plågats med av och med länge nu, den blev "bortglömd" när olyckan med Johannes hände. Det kändes som en fis på tvären ungefär jämfört med vad han har varit med om. Det fick vara slutgnällt om min fot helt enkelt. Min läkare misstänkte att det kunde vara en stressfraktur eller hälsporre.
Jag pratade med Ortopeden direkt på plats och de ville ABSOLUT att han skulle komma in. Gipset hade också blivit mjukt på sina ställen så de hade tänkt ta bort det och lägga ett nytt helgips på honom. Johannes blev helt förskräckt för han ville minsann inte se sitt ben och fot i det skicket, det hade han inte klarat av sa han. Jag kan förstå honom, det hade inte jag heller velat se. Vi fick ju dit Johannes ganska snabbt från skolan, mitt i skolfotograferingen (den är ju så kolossalt viktig)! Vi träffade Johannes kvinnliga läkare från avd.4 (från då han opererades senast) och hon kom dit och skojade med honom. Jag tycker hon är väldigt lik Angelina Jolie. Hon är så charmig och trevlig!
De var nästan på väg att såga av gipset på honom, då vi fick förklara hur hans skador under gipset såg ut, då gick de och kollade på röntgenbilder och läste i journalen.
Puh! En läkare kom sedan och punkterade den stora bulan och de tog en odling på det som kom ut ur den. Johannes hade fått välja att bli bedövad, då fick han välja mellan att få tre stick med sprutan eller endast ett stick då han punkterade den mitt i bulan. Han valde att göra det utan bedövning. My hero! Det gjorde lite ont när de tryckte på den senare, men han har ju varit med om värre så det är bara att bita ihop.
Så som det såg ut under hans fot så var de tvungna att lägga på mer gips. Så som han har släpat omkring med det benet så var det inte konstigt att det såg ut som det gjorde!
Denna gång fick han välja färgen på gipsetbindan själv och givetvis så valde han neonrosa!! Hahaha!