FUNDERINGAR FRÅN 2002
Fre 7 jun 2002 kl.12:11
FOTBOLLS-VM.......
Hur ledsen man än är så blir jag iallafall glad och varm inombords varje gång mitt skrivbordsunderlägg dyker upp på skärmen när jag startat upp...ofrånkomligt.
Där möts jag av ett leende och en vacker mörk hårman...en sexig liten hakbeklädnad och som sitter på en väldigt stilig man - Stevie Vai - utomjordisk gitarrist...nåväl, det var ju inte om honom jag skulle berätta om.
Here it comes:
Morgonen då ALLT stod stilla - och då menar jag hela Sverige..vet inte hur det har varit i resten av världen....
HUR kan människor vara SÅ tokiga i fotboll? Jag bara undrar!
Det finns väl mer meningsfulla saker att intressera sig för...men brist på annat så är det väl lätt att ta till i dessa VM-tider? Inte minst för att hålla sig vän med grannar,arbetskamrater,vänner och släkt. Kanske även med sina fiender.
Ett OVANLIGT lugn låg över hela promenaden till dagis denna morgon...vi möttes av två pojkhundar varav den ena är min favorit - lilla Charlie - fast han är inte så liten...en vacker New Foundland som är lika gammal som min son...omräknat i hundår alltså...och lika busig...
De har en tyst kommunikation med varandra...
Mig tar Charlie nästan ingen notis om när jag passerar...det blir oftast en kort blick och ett konstaterande att :
-"Jaha,nu kommer hon och lillflickan igen,tjena!"...ungefär.
Cirka tio meter bakom oss kommer min småsjungande, glada och morgonpigga son lunkandes med en vacker kullersten som han hittat utanför porten när vi skulle gå imorse.
Den är verkligen vacker för "någon" har målat den i underbart vackra färger,mönster med gubbar och figurer på, i rosa, lila, blått och grönt.
Klart den är fin...men VARFÖR ska du ta med den till dagis? Bara undrar alltså!
Kan inte neka honom...jag tycker också den är fin.
Charlie och den andra hunden lystrar och släpper inte blicken från min pojke där han kommer lunkandes. De väntar bara på en signal från honom...vill han leka med oss idag tro? Ska vi springa ett varv runt hundrastgården tillsammans? Vill han tro?
Man kan riktigt ana alla tankar som far runt i inne i skallen på Charlie.
Nu blir det ingen extra motion för Charlie och hans vän...vi har bråttom och han bär på en tung last...han bar även på någonting annat som jag inte visste att han bar på...inte förrän vi kramades farväl på dagis...det var då jag upptäckte det...
Jag trodde först att han hade ont i magen för han höll sig där. -Men lilla gubben,vad är det? Har du ont? Kom får jag se!
Hade han inte gett mig ett finurligt leende då så hade jag aldrig upptäckt att han smusslat med sig mitt svarta nitskärp och gömt den under sin stora t-shirt.
Jag lade beslag på det direkt och tog med mig det tillbaks undrande vad han skulle hitta på med det på dagis (!).
På tal om dagis så var stackars extrafröken ensam med 15 barn att hålla reda på...en pojke satt med en bandyklubba inomhus i soffan när jag kom...barnen skrek om vartannat och en liten gosse stoppade in små färgglada byggbitar i plast i munnen vilket jag påpekade och fröken blev alldeles rädd...och det kan man ju förstå.
Jag skulle inte vilja byta med henne...tänk om någonting skulle hända?
Jag konstaterade högt att det var väldigt många barn idag...till skillnad från resten av veckans andra dagar,kunde det bero på att det var VM-fotboll Sverige-Nigeria på förmiddagen? Ja,det kunde det nog...resten av personalen satt bokade framför tv:n som de har i sitt tv-rum...och det är ju alldeles förskräckligt.
Tur att jag inte kom in andra hållet för då hade jag inte kunnat hålla käften..!
Jag betalar dyra pengar för att mina barn ska vara säkra på dagis och redan nu är personalen underbemannade och det blir ju inte bättre när personalen sitter och häckar framför tv:n....till saken hör att det är kvinnor ALLIHOPA.FY SKÄMS!
Har startat AFK...har endast 4 medlemmar än så länge, men tror att den kommer att utökas allt eftersom...för er som inte vet vad AFK står för så är det en förkortning på AntiFotbollsKlubben.
Medlemsavgiften ligger på endast 200:-/år och medlem,men det känns redan nu att det inte riktigt räcker till. Administrationskostnaderna är höga och vi har inga sponsorer - än - och vi vill gärna höja avgiften ganska kraftigt så vi kan få ihop till en s.k AntiFotbollsresa - då vi ABSOLUT inte ska gå på fotboll,bara lata oss och ligga på playan hela dagarna under palmernas sus...med en god exotisk drink i handen.
Ja...jag upptäckte väl hemma att det var TOMT.....på människor...ute...en kuslig tystnad...Så mycket att göra...att ta itu med...önskar att jag hade en djungel på balkongen...och sol dygnet runt...och all tid i världen isåfall....och att du var här hos mig...under palmernas sus...
Hur ledsen man än är så blir jag iallafall glad och varm inombords varje gång mitt skrivbordsunderlägg dyker upp på skärmen när jag startat upp...ofrånkomligt.
Där möts jag av ett leende och en vacker mörk hårman...en sexig liten hakbeklädnad och som sitter på en väldigt stilig man - Stevie Vai - utomjordisk gitarrist...nåväl, det var ju inte om honom jag skulle berätta om.
Here it comes:
Morgonen då ALLT stod stilla - och då menar jag hela Sverige..vet inte hur det har varit i resten av världen....
HUR kan människor vara SÅ tokiga i fotboll? Jag bara undrar!
Det finns väl mer meningsfulla saker att intressera sig för...men brist på annat så är det väl lätt att ta till i dessa VM-tider? Inte minst för att hålla sig vän med grannar,arbetskamrater,vänner och släkt. Kanske även med sina fiender.
Ett OVANLIGT lugn låg över hela promenaden till dagis denna morgon...vi möttes av två pojkhundar varav den ena är min favorit - lilla Charlie - fast han är inte så liten...en vacker New Foundland som är lika gammal som min son...omräknat i hundår alltså...och lika busig...
De har en tyst kommunikation med varandra...
Mig tar Charlie nästan ingen notis om när jag passerar...det blir oftast en kort blick och ett konstaterande att :
-"Jaha,nu kommer hon och lillflickan igen,tjena!"...ungefär.
Cirka tio meter bakom oss kommer min småsjungande, glada och morgonpigga son lunkandes med en vacker kullersten som han hittat utanför porten när vi skulle gå imorse.
Den är verkligen vacker för "någon" har målat den i underbart vackra färger,mönster med gubbar och figurer på, i rosa, lila, blått och grönt.
Klart den är fin...men VARFÖR ska du ta med den till dagis? Bara undrar alltså!
Kan inte neka honom...jag tycker också den är fin.
Charlie och den andra hunden lystrar och släpper inte blicken från min pojke där han kommer lunkandes. De väntar bara på en signal från honom...vill han leka med oss idag tro? Ska vi springa ett varv runt hundrastgården tillsammans? Vill han tro?
Man kan riktigt ana alla tankar som far runt i inne i skallen på Charlie.
Nu blir det ingen extra motion för Charlie och hans vän...vi har bråttom och han bär på en tung last...han bar även på någonting annat som jag inte visste att han bar på...inte förrän vi kramades farväl på dagis...det var då jag upptäckte det...
Jag trodde först att han hade ont i magen för han höll sig där. -Men lilla gubben,vad är det? Har du ont? Kom får jag se!
Hade han inte gett mig ett finurligt leende då så hade jag aldrig upptäckt att han smusslat med sig mitt svarta nitskärp och gömt den under sin stora t-shirt.
Jag lade beslag på det direkt och tog med mig det tillbaks undrande vad han skulle hitta på med det på dagis (!).
På tal om dagis så var stackars extrafröken ensam med 15 barn att hålla reda på...en pojke satt med en bandyklubba inomhus i soffan när jag kom...barnen skrek om vartannat och en liten gosse stoppade in små färgglada byggbitar i plast i munnen vilket jag påpekade och fröken blev alldeles rädd...och det kan man ju förstå.
Jag skulle inte vilja byta med henne...tänk om någonting skulle hända?
Jag konstaterade högt att det var väldigt många barn idag...till skillnad från resten av veckans andra dagar,kunde det bero på att det var VM-fotboll Sverige-Nigeria på förmiddagen? Ja,det kunde det nog...resten av personalen satt bokade framför tv:n som de har i sitt tv-rum...och det är ju alldeles förskräckligt.
Tur att jag inte kom in andra hållet för då hade jag inte kunnat hålla käften..!
Jag betalar dyra pengar för att mina barn ska vara säkra på dagis och redan nu är personalen underbemannade och det blir ju inte bättre när personalen sitter och häckar framför tv:n....till saken hör att det är kvinnor ALLIHOPA.FY SKÄMS!
Har startat AFK...har endast 4 medlemmar än så länge, men tror att den kommer att utökas allt eftersom...för er som inte vet vad AFK står för så är det en förkortning på AntiFotbollsKlubben.
Medlemsavgiften ligger på endast 200:-/år och medlem,men det känns redan nu att det inte riktigt räcker till. Administrationskostnaderna är höga och vi har inga sponsorer - än - och vi vill gärna höja avgiften ganska kraftigt så vi kan få ihop till en s.k AntiFotbollsresa - då vi ABSOLUT inte ska gå på fotboll,bara lata oss och ligga på playan hela dagarna under palmernas sus...med en god exotisk drink i handen.
Ja...jag upptäckte väl hemma att det var TOMT.....på människor...ute...en kuslig tystnad...Så mycket att göra...att ta itu med...önskar att jag hade en djungel på balkongen...och sol dygnet runt...och all tid i världen isåfall....och att du var här hos mig...under palmernas sus...
Ons 12 juni 2002 kl.19:52
KÄRLEKENS PUZZEL......
Så var det då början på ALLT!
JAG SÅG MATCHEN!!!!! Tro det eller ej, men jag gjorde det faktiskt!
Sverige-Argentina....1-1....och vi gick vidare och stackars Argentina med den gråtande undersköna Batistuta....han är ju som hämtad från någon äventyrsfilm.
Det är bara svärdet och hästen som fattas....jag är helt övertygad om att han är en
djävul på hästryggen. Kom hit så ska jag trösta dig...säger ja tyst för mig själv och småler.
Grannen väckte mig klockan 07:00 prick med sitt klampande med trätofflor....
VEM kunde sova vidare då??? GRRRRRR!!!!!!!!
Senare:
TACK GRANNEN!!!!!! MIN FÖRSTA MATCH SOM JAG SETT PÅ FOTBOLLS-VM.
Jag har härmed mist mitt medlemskap i AFK.....för all framtid.
Brutit mitt avtal - jag funderar på om man kan STÄMMA grannen?
Med sitt evinnerliga klampande fick det mig att bli så förvirrad att jag satte på tv:n för att få ett stopp på oljudet och DÄR VAR MATCHEN!!!!! (fick ju vänta 1½ timme, men ändå!!!!!!) .
Jag var ju inte vid mina sinnens fulla bruk kan man väl säga?
Hade det blivit godkänt i en rättsal? Det tror jag säkert....som den dramaturg jag är.
Satriani ljuder ur högtalarna just nu...laddar...efter matchen...med dammtrasa i högsta hugg...mycket skall bort...även dammet.
Funderar mycket när jag går här och pular......
På behovet av människor i mitt liv......finns det ett sådant?
Man ska kanske ta och städa där med? STOR-städa???
Låta nya personer träda innanför trösklarna? Nya idee´r och kreativa positiva krafter stiga in i mitt liv?
När jag hör Satriani så önskar ibland att jag var en dj-vul på gitarr...att kunna tala genom instrumentet.
Jag är väl en dramaturg och har väl alltid varit en sådan....lever mig in i.....dras med.. precis som i livet...
Ibland ringer stora kyrkklockan som varnande exempel att : HALLÅ!!!!! FATTAR DU INGET BRUDEN???? PASSA DIG FÖR HONOM!!!! eller DUUUU???? HÄR ÄR NÅGONTING GALET PÅ GÅNG...
DRA DIG UR MEDAN DU KAN!!! eller ALLT STÄMMER NÄSTAN FÖÖÖÖÖR BRA FÖR ATT VARA SANT,DET MÅSTE FINNAS EN HAKE HÄR....och mitt hjärta säger oftast: -Följ dina känslor...de kan inte ljuga!
Det gör jag, men de för mig ofta på villovägar...känslan kommer inifrån.....längst längst inne....inuti mig.....mitt sanna jag.....DÄR finns allt jag ÖNSKAR och VILL HA!
Tvivlar ofta på min kraft - fast jag vet att den finns där.......
Du säger att det bara är att ta vad man vill ha ungefär.....riktigt så tror jag inte att det fungerar, du måste förtjäna det du blir given. Det är inte riktigt att ta.
Jag kände att musiken stormade runt i mitt vilsna hjärta - de starka trumvirvlarna i marschen som jag följde...nästan sprang ifatt musikens dånande kraft.......
Kände att jag gjort detta förr.......för länge sedan........vandrat och njutit av musikkårens pompösa crescendo...imponerad av flaggceremonier och hälsningssaluter som för mig långt tillbaka........kanske alltför långt tillbaka i tiden.
Förmodligen var det då jag mötte Dig......dig som jag inte vet hur jag ska tackla just nu.......denna gång........i detta liv. Jag är förvirrad mitt i ordningen som har uppstått.
Men jag har själv skapat denna förvirring tack vare att jag inte vet vilket ben jag ska stå på - inte vet hur jag skall känna och kunna ta emot......är så van vid att bara ge..och inte kunna ta emot.......
Ibland kan man få för mycket...oftast får man alldeles för lite av det man vill ha - vad det än är...
Ibland vill man ha det där man så innerligt önskar av någon som absolut INTE kan ge dig det -
eller VILL ge dig det...då stiger man in i en försvarskamp, drar på dig den blänkande rustningen som specialdesignats just för dig, laddar dig till tänderna med allehanda vapen som är lämpliga för tillfället och förvandlas till en tävlingslysten kvinna med horn i pannan som ylar inom en att:
-ÄT UPP HONOM MED HULL OCH HÅR.......
LÅT HONOM INTE KOMMA UNDAN FÖRRÄN DU HAR GETT HONOM ETT DÖDSBETT!!!!
SÅRA HONOM SÅ HAN FÖRBLÖDER!!!!!
BRÄNNMÄRK HONOM MED DITT SIGILL SÅ HAN VET VEM HAN VARIT I KAST MED OCH SÅRAT....
HAN SKALL MINSANN FÅ MINNAS DIG FÖR EVIGT!!!!!!
Men den där lilla hon-djävulen inom mig lyser med sin frånvaro...faktiskt!
Jag jagar inte mitt byte tills han stupar.....jag överger det....lämnar det åt sitt Öde.....går min väg med nedsänkt huvud innan jag själv inser att jag ångrat mig bittert....
Tvärtom har väl jag varit den som varit jagad tills jag stupat, de har försökt att trötta ut sitt byte, få det på fall. Allt för att jag skall ge upp och ge vika, överge mig själv i deras våld....men jag har alltid rest mig upp och borstat av mig dammet och gått vidare. Vidare , men aldrig tillbaka - jo, när jag var yngre...när min vilja inte var lika stark då - som nu.
Idag kan jag sitta och studera mig själv......mitt beteende.....och analysera mer än vad jag borde....
plocka itu......och få alla bitarna att passa i pusslet.
Bitte´s pussel.
JAG SÅG MATCHEN!!!!! Tro det eller ej, men jag gjorde det faktiskt!
Sverige-Argentina....1-1....och vi gick vidare och stackars Argentina med den gråtande undersköna Batistuta....han är ju som hämtad från någon äventyrsfilm.
Det är bara svärdet och hästen som fattas....jag är helt övertygad om att han är en
djävul på hästryggen. Kom hit så ska jag trösta dig...säger ja tyst för mig själv och småler.
Grannen väckte mig klockan 07:00 prick med sitt klampande med trätofflor....
VEM kunde sova vidare då??? GRRRRRR!!!!!!!!
Senare:
TACK GRANNEN!!!!!! MIN FÖRSTA MATCH SOM JAG SETT PÅ FOTBOLLS-VM.
Jag har härmed mist mitt medlemskap i AFK.....för all framtid.
Brutit mitt avtal - jag funderar på om man kan STÄMMA grannen?
Med sitt evinnerliga klampande fick det mig att bli så förvirrad att jag satte på tv:n för att få ett stopp på oljudet och DÄR VAR MATCHEN!!!!! (fick ju vänta 1½ timme, men ändå!!!!!!) .
Jag var ju inte vid mina sinnens fulla bruk kan man väl säga?
Hade det blivit godkänt i en rättsal? Det tror jag säkert....som den dramaturg jag är.
Satriani ljuder ur högtalarna just nu...laddar...efter matchen...med dammtrasa i högsta hugg...mycket skall bort...även dammet.
Funderar mycket när jag går här och pular......
På behovet av människor i mitt liv......finns det ett sådant?
Man ska kanske ta och städa där med? STOR-städa???
Låta nya personer träda innanför trösklarna? Nya idee´r och kreativa positiva krafter stiga in i mitt liv?
När jag hör Satriani så önskar ibland att jag var en dj-vul på gitarr...att kunna tala genom instrumentet.
Jag är väl en dramaturg och har väl alltid varit en sådan....lever mig in i.....dras med.. precis som i livet...
Ibland ringer stora kyrkklockan som varnande exempel att : HALLÅ!!!!! FATTAR DU INGET BRUDEN???? PASSA DIG FÖR HONOM!!!! eller DUUUU???? HÄR ÄR NÅGONTING GALET PÅ GÅNG...
DRA DIG UR MEDAN DU KAN!!! eller ALLT STÄMMER NÄSTAN FÖÖÖÖÖR BRA FÖR ATT VARA SANT,DET MÅSTE FINNAS EN HAKE HÄR....och mitt hjärta säger oftast: -Följ dina känslor...de kan inte ljuga!
Det gör jag, men de för mig ofta på villovägar...känslan kommer inifrån.....längst längst inne....inuti mig.....mitt sanna jag.....DÄR finns allt jag ÖNSKAR och VILL HA!
Tvivlar ofta på min kraft - fast jag vet att den finns där.......
Du säger att det bara är att ta vad man vill ha ungefär.....riktigt så tror jag inte att det fungerar, du måste förtjäna det du blir given. Det är inte riktigt att ta.
Jag kände att musiken stormade runt i mitt vilsna hjärta - de starka trumvirvlarna i marschen som jag följde...nästan sprang ifatt musikens dånande kraft.......
Kände att jag gjort detta förr.......för länge sedan........vandrat och njutit av musikkårens pompösa crescendo...imponerad av flaggceremonier och hälsningssaluter som för mig långt tillbaka........kanske alltför långt tillbaka i tiden.
Förmodligen var det då jag mötte Dig......dig som jag inte vet hur jag ska tackla just nu.......denna gång........i detta liv. Jag är förvirrad mitt i ordningen som har uppstått.
Men jag har själv skapat denna förvirring tack vare att jag inte vet vilket ben jag ska stå på - inte vet hur jag skall känna och kunna ta emot......är så van vid att bara ge..och inte kunna ta emot.......
Ibland kan man få för mycket...oftast får man alldeles för lite av det man vill ha - vad det än är...
Ibland vill man ha det där man så innerligt önskar av någon som absolut INTE kan ge dig det -
eller VILL ge dig det...då stiger man in i en försvarskamp, drar på dig den blänkande rustningen som specialdesignats just för dig, laddar dig till tänderna med allehanda vapen som är lämpliga för tillfället och förvandlas till en tävlingslysten kvinna med horn i pannan som ylar inom en att:
-ÄT UPP HONOM MED HULL OCH HÅR.......
LÅT HONOM INTE KOMMA UNDAN FÖRRÄN DU HAR GETT HONOM ETT DÖDSBETT!!!!
SÅRA HONOM SÅ HAN FÖRBLÖDER!!!!!
BRÄNNMÄRK HONOM MED DITT SIGILL SÅ HAN VET VEM HAN VARIT I KAST MED OCH SÅRAT....
HAN SKALL MINSANN FÅ MINNAS DIG FÖR EVIGT!!!!!!
Men den där lilla hon-djävulen inom mig lyser med sin frånvaro...faktiskt!
Jag jagar inte mitt byte tills han stupar.....jag överger det....lämnar det åt sitt Öde.....går min väg med nedsänkt huvud innan jag själv inser att jag ångrat mig bittert....
Tvärtom har väl jag varit den som varit jagad tills jag stupat, de har försökt att trötta ut sitt byte, få det på fall. Allt för att jag skall ge upp och ge vika, överge mig själv i deras våld....men jag har alltid rest mig upp och borstat av mig dammet och gått vidare. Vidare , men aldrig tillbaka - jo, när jag var yngre...när min vilja inte var lika stark då - som nu.
Idag kan jag sitta och studera mig själv......mitt beteende.....och analysera mer än vad jag borde....
plocka itu......och få alla bitarna att passa i pusslet.
Bitte´s pussel.
Söndag 16 juni 2002 kl.13:47
LIVET ÄR SOM EN FOTBOLLSMATCH
Ska jag vara tacksam över att grannens barn väckte mig med sitt skrikande imorse kl.08:44....???? Eller???? Jag som är barnledig och allt!!!
Sverige hade redan påbörjat den ödesdigra matchen mot Senegal...och jag som hade tänkt se den...
Jag gjorde frukost och bokade mig framför tv:n, vet inte vad grannarna sysslade med ovanför, men det lät som om de möblerade om för 17:e gången denna veckan...
Fram med fjärrkontrollen och ljudvolymen gick i höjden för att få en inlevelseförmåga som heter duga!
Det blev många: Neeeeeeeej!!!!!! och Ohhhhhhh!!!!!! och till sist: SHIT!!!!!
Förstod egentligen inte vad det innebar när matchen väl var slut....1-1...
Okey,de ska väl spela senare tänkte jag och stannade kvar framför tv:n...
gäspandes och sträckte ut mig i soffan...-*Gomorron Bitte - har du sovit gott?* sa jag till mig själv....
NU VET JAG....jag såg ju fortsättningen...de avsatta 2x15 minuter som aldrig blev så länge,
för Senegal förpassade Sverige ut ur VM - undrar vad de hittade på igår? Festade?
Tränade inför matchen? Laddade? De verkade jättefärdiga...de kom liksom inte loss...var inte lika vakna som när de spelade mot Argentina i onsdags.....*jag gråter med grabbarna*...!
DE ÄR ÄNDÅ BÄST och det ska de få reda på också...*hoppas inte pressen skriver ner dem nu*
Tvätttiden...jaha....när var den då? 12 eller 16? Ska jag behöva gå ut redan ? Puh! Vill bara häcka inne idag...ordna upp all min röra med mina papper...jag har 9 minuter på mig att förpassa mig ner till tvättstugan...och sorterat tvätten har jag inte heller gjort!
Så kan det gå när man tar det lugnt och drar sig hela förmiddagen!
Så där ja....snabba ryck! Klockan är 12:17 och jag har nyss stoppat in tvätt i två maskiner där nere..många har avbokat sin tvättid p.g.a VM-förlusten på fm...de hade "eftersnack" på bänken utanför i solen...inga glada miner...blev erbjuden två maskiner av en singel granne i granntrappan...tackar, men det finns lediga vid sidan om...doftar vanilj om händerna nu..(av sköljmedlet = mums!)
Jag hade visst inte tvätt-tid förrän 16.00....så jag ändrade den...lika bra att ha det gjort...är ju ändå i startgroparna och hemma...so what?
Rotade länge och väl strax innan jag skulle gå ner efter mina gamla sandaler och hittade en fin skokartong i garderoben och vad hittade jag om inte mina fina snygga raffiga skinnskor med massor av remmar och läckra metallspännen på om jag köpte i Athen i en svindyr skoaffär...många år sedan...har bara använt dem 1 gång sedan blev jag gravid och gick upp ett skonummer (mycket vanligt)....provade dem och jag kände mig som ASKUNGEN!!!!!
DE PASSADE!!!!!! SATT SOM GJUTNA på mina fossingar! Kan man bli gladare en söndag vid lunchtid?
När jag vaknade i morse kom jag ihåg allt jag upplevt igår, diskuterat...och mindes att det var jobbiga samtal, alldeles för nära,alldeles för ställningstagande, alldeles för utlämnande och det gjorde alldeles för ont.
Känner mig kluven...*kan jag få lite betänketid*???
Varför ska man ställa ultimatum? Analysera in i minsta detalj...ta bort strukturen och rensa bort alla fina detaljer? Alla små ingredienser som gör att det blir en enhet...
Jag orkar inte med trycket...vill inte vara den som tar initiativet hela tiden...
Jag är KVINNA - om än en modern sådan, men lite gammalmodig är jag väl ändå.
Var lite initativtagande själv så ska du få se på underverk...våga trotsa mig...måste ha LITE motstånd...
Lägg dig inte platt fall till marken och ge upp kampen...en kamp som du själv framtvingat och som du säkert ville skulle sluta 0-1 till dig...
Du hade redan tagit ut förlusten i förväg...alltså skapade du den situationen själv... *med dina egna ord*.
Jag har frispark just nu...
*sparkar hej vilt omkring mig*.....du sitter på avbytarbänken och väntar på att få komma in...
Blev du utvisad ?
Kan jag få en förlängning på matchen? Krona eller klave? Sätter mig i publiken och tar en öl och begrundar lagsammanställningen och funderar ut en strategi som skall kunna leda till seger.
Det handlar om TEAM-WORK - inget ensamjobb här inte...It takes two to tangle...
(även om jag är en ensamvarg)...klarar mig själv...I´m a survivor...
Men vill gärna ha den där axeln att luta mig mot när jag inte orkar mer...få lägga till i en lugn och trygg hamn när det blåser storm ute på havet...
Jag är en 50/50 människa...en ny sort...vill ha kakorna och äta dem också...även om jag inte är förtjust i kakor (!)
NU ska vi INTE analysera det uttrycket...
Jag vill bara betona hur viktigt det är att få ha sin frihet -
att kunna dra sig tillbaka i sin lilla vrå och pyssla med sitt -
utan att bli störd hela tiden.
Det är att ge och ta ...
Jag har gett för mycket, alldeles för fort - likaså har Du!
Jag hinner inte med riktigt, även om jag har en relativt snabb uppfattningsförmåga...
You got to SLOW DOWN baby...
Ska jag vara tacksam över att grannens barn väckte mig med sitt skrikande imorse kl.08:44....???? Eller???? Jag som är barnledig och allt!!!
Sverige hade redan påbörjat den ödesdigra matchen mot Senegal...och jag som hade tänkt se den...
Jag gjorde frukost och bokade mig framför tv:n, vet inte vad grannarna sysslade med ovanför, men det lät som om de möblerade om för 17:e gången denna veckan...
Fram med fjärrkontrollen och ljudvolymen gick i höjden för att få en inlevelseförmåga som heter duga!
Det blev många: Neeeeeeeej!!!!!! och Ohhhhhhh!!!!!! och till sist: SHIT!!!!!
Förstod egentligen inte vad det innebar när matchen väl var slut....1-1...
Okey,de ska väl spela senare tänkte jag och stannade kvar framför tv:n...
gäspandes och sträckte ut mig i soffan...-*Gomorron Bitte - har du sovit gott?* sa jag till mig själv....
NU VET JAG....jag såg ju fortsättningen...de avsatta 2x15 minuter som aldrig blev så länge,
för Senegal förpassade Sverige ut ur VM - undrar vad de hittade på igår? Festade?
Tränade inför matchen? Laddade? De verkade jättefärdiga...de kom liksom inte loss...var inte lika vakna som när de spelade mot Argentina i onsdags.....*jag gråter med grabbarna*...!
DE ÄR ÄNDÅ BÄST och det ska de få reda på också...*hoppas inte pressen skriver ner dem nu*
Tvätttiden...jaha....när var den då? 12 eller 16? Ska jag behöva gå ut redan ? Puh! Vill bara häcka inne idag...ordna upp all min röra med mina papper...jag har 9 minuter på mig att förpassa mig ner till tvättstugan...och sorterat tvätten har jag inte heller gjort!
Så kan det gå när man tar det lugnt och drar sig hela förmiddagen!
Så där ja....snabba ryck! Klockan är 12:17 och jag har nyss stoppat in tvätt i två maskiner där nere..många har avbokat sin tvättid p.g.a VM-förlusten på fm...de hade "eftersnack" på bänken utanför i solen...inga glada miner...blev erbjuden två maskiner av en singel granne i granntrappan...tackar, men det finns lediga vid sidan om...doftar vanilj om händerna nu..(av sköljmedlet = mums!)
Jag hade visst inte tvätt-tid förrän 16.00....så jag ändrade den...lika bra att ha det gjort...är ju ändå i startgroparna och hemma...so what?
Rotade länge och väl strax innan jag skulle gå ner efter mina gamla sandaler och hittade en fin skokartong i garderoben och vad hittade jag om inte mina fina snygga raffiga skinnskor med massor av remmar och läckra metallspännen på om jag köpte i Athen i en svindyr skoaffär...många år sedan...har bara använt dem 1 gång sedan blev jag gravid och gick upp ett skonummer (mycket vanligt)....provade dem och jag kände mig som ASKUNGEN!!!!!
DE PASSADE!!!!!! SATT SOM GJUTNA på mina fossingar! Kan man bli gladare en söndag vid lunchtid?
När jag vaknade i morse kom jag ihåg allt jag upplevt igår, diskuterat...och mindes att det var jobbiga samtal, alldeles för nära,alldeles för ställningstagande, alldeles för utlämnande och det gjorde alldeles för ont.
Känner mig kluven...*kan jag få lite betänketid*???
Varför ska man ställa ultimatum? Analysera in i minsta detalj...ta bort strukturen och rensa bort alla fina detaljer? Alla små ingredienser som gör att det blir en enhet...
Jag orkar inte med trycket...vill inte vara den som tar initiativet hela tiden...
Jag är KVINNA - om än en modern sådan, men lite gammalmodig är jag väl ändå.
Var lite initativtagande själv så ska du få se på underverk...våga trotsa mig...måste ha LITE motstånd...
Lägg dig inte platt fall till marken och ge upp kampen...en kamp som du själv framtvingat och som du säkert ville skulle sluta 0-1 till dig...
Du hade redan tagit ut förlusten i förväg...alltså skapade du den situationen själv... *med dina egna ord*.
Jag har frispark just nu...
*sparkar hej vilt omkring mig*.....du sitter på avbytarbänken och väntar på att få komma in...
Blev du utvisad ?
Kan jag få en förlängning på matchen? Krona eller klave? Sätter mig i publiken och tar en öl och begrundar lagsammanställningen och funderar ut en strategi som skall kunna leda till seger.
Det handlar om TEAM-WORK - inget ensamjobb här inte...It takes two to tangle...
(även om jag är en ensamvarg)...klarar mig själv...I´m a survivor...
Men vill gärna ha den där axeln att luta mig mot när jag inte orkar mer...få lägga till i en lugn och trygg hamn när det blåser storm ute på havet...
Jag är en 50/50 människa...en ny sort...vill ha kakorna och äta dem också...även om jag inte är förtjust i kakor (!)
NU ska vi INTE analysera det uttrycket...
Jag vill bara betona hur viktigt det är att få ha sin frihet -
att kunna dra sig tillbaka i sin lilla vrå och pyssla med sitt -
utan att bli störd hela tiden.
Det är att ge och ta ...
Jag har gett för mycket, alldeles för fort - likaså har Du!
Jag hinner inte med riktigt, även om jag har en relativt snabb uppfattningsförmåga...
You got to SLOW DOWN baby...