MIN VÄRLD ÄR UPP OCH NER

Eller in och ut om man kan säga så istället. Lyssnar på barnradion på P4. Det är snart kväll. Dagarna går. Idag fick SOS-sköterskan (jag skulle hellre vilja skriva skötaren, för det är precis vad han är) sin dom och blev frikänd. Helt otroligt! Ni har väl följt med i fallet om SOS-operatören som vägrade skicka en ambulans till en ung kille som höll på att dö? Jag har hört samtalet och det är HELT SINNESSJUKT att en sådan människa ska få gå fri och fortsätta sitta och besvara livsviktiga SOS-samtal. Ska man våga ringa SOS om det hänt en olycka eller om någon blir akut sjuk? Scary! Jag hörde intervjun som Lotta Bromé gjorde med pojkens mamma idag på P4 Extra. En mycket bra intervju. Mamman ska överklaga domen och det hade nog vem som helst gjort!

Jag kan LOVA att det är bara tack vare att han är MAN som han får fri från detta brott. Hade det varit en kvinnlig sköterska så hade hon dömts för vållande till annans död. Sanna mina ord. Jag ser fram emot överklagandet.

Själv mår jag inte direkt bra för tillfället. Deppig. Ensamt och tyst. Saknar mitt jobb enormt. Saknar mina kollegor. Jag har aldrig tänkt så mycket som jag gör nu. Tänker nästan för mycket t.o.m. Puh! 

Idag blev jag rädd. Jag satt vid datorn och gjorde inget speciellt när jag hör hur någon våldsamt griper tag i min ytterdörrs dörrhandtag och det blir stopp. Båda katterna reagerade och stirrade ut i hallen och väntade sig att någon skulle sätta en nyckel i dörren. Jag stannade upp. Lyssnade. Jag förväntade mig att det var min son Johannes som kom! Men ingen nyckel sattes i dörren. Va faaaan!! Jag stegade direkt ut i hallen och kikade ut genom mitt dörröga. Det var tänt på min våning, våningen över och under. Uppifrån i trappen kom grabben ovanpå (de håller på att flyttstäda idag) och gick neråt och förbi min dörr. Va faaaan!!! VEM VAR DET SOM KOLLADE OM MIN DÖRR VAR ÖPPEN??? Shit! Ska jag nu vara rädd för detta?? Räcker det inte med allt som hänt på sistone? Hur mycket ska man orka??

Förra onsdagen, på natten var det någon som knackade hårt på min ytterdörr, jag hade svårt att somna den natten och var halvvaken. Tror ni jag kunde somna efter det? Nej, knappast! Och jag vågade KNAPPAST gå upp och kolla! Ska jag behöva skaffa mig en livvakt, eller?

Jag trivs verkligen inte att bo här längre! Verkligen inte! Jag ska börja se mig om efter en ny lägenhet. Detta området blir bara värre och värre, och jag kan nog säga att det börjar bli ett nytt Rosengård. Jag läste en artikel i Aftonbladet i oktober där polisen informerade i ett annat sammanhang om att det just i mitt närområde bor ett 30-tal kriminella och det känns inte riktigt ok. Don´t like.

Don´t like at all.