JAG SAKNAR DIG
lite uppdaterad på hur det går för dig, hur du mår och hur landet ligger s.a.s.
Jag har motvilligt försökt förneka att jag saknar dig, men det är ju stämmer helt enkelt inte.
Det är bara att erkänna att mina känslor fortfarande finns där, undanstoppade och gömda.
En vacker dag kanske jag kan ta fram dem igen, vem vet? Kanske, kanske inte.
Jag hade inte vetat vad jag skulle göra om jag träffade dig nu, hur jag skulle reagera, vad
jag skulle säga och mest av allt: Hur DU skulle reagera och vilka som skulle vara dina första
ord till mig efter så lång tid.
Jag vet att det finns mer hjälp att få för dig, att du kommer att komma tillbaka. Att du kanske
värdesätter livet på ett helt annat sätt om du kommer tillbaka till oss som älskar dig och saknar dig.
Jag tror jag själv hade prioriterat ganska så duktigt efter en sådan grej.
Du är stark! Enormt stark och jag tror du har den kraften att kunna ta dig ur detta och bli helt återställd.
Vilken underbara familj du har som stöttar dig så! Vad vore livet utan dem?
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta