I´M DOING THE LAUNDRY

Här har jag fått min tvätt stulen, förstörd och färdigvikt av grannar.
Här kan allt hända. Vi tvättar i en stor tvätthall...minns att jag såg ett inslag i tv om gemensam tvättstuga/hall i min ungdom om en sådan i en förort till Stockholm...det verkade häftigt på något sätt. Alla hjälpte till, hjälpte varandra och satt och fikade och umgicks medan de väntade på att tvätten skulle bli kvar.

Våra stora torktumlare och tvättkärror

Här viker vi tvätt och manglar

Ibland är det några sådana i min tvättstuga - de som vill umgås och prata. De sitter kvar under hela sitt tvättpass, har i regel en bok eller tidning med sig att läsa, eller något att äta.
Ibland om man tvättar på helgerna kan man inte komma ifrån att en hel del av de som tvättar luktar alkohol, en del mer än andra. Sorgligt eller roligt för dem. Vad vet jag? De har större behov av att prata då har jag märkt.
Sen finns de de riktigt tysta personerna också. Det är så man kan höra någon svälja försiktigt i hela tvätthallen.
Sånt kan ge en ångest. Ska jag säga något till den som står på andra sidan väggen och viker sin rentvätt just nu eller ska jag vara lika tyst den personen på andra sidan? Jag väljer i regel det sistnämnda: att vara tyst! Jag har ingenting att säga! Jag känner dem inte! Varför prata med dem? Hm...

Jag tvättar med tvättboll - gör du?
Pratar gör man bara om man är förbannad på en annan granne som har tvättat och inte lämnat tvättstugan i det skick man själv vill att den ska vara i...gnäll gnäll och åter gnäll! Vem orkar gnälla längre? Gör du?