HAN VAR BEVÄPNAD MED KNIV
Den ena hängde över styret på den svarta damcykeln som han satt på. Jag såg något silvrigt blänka till i handen på honom. Vad var det för något? Jag tittade en gång till och såg då en ganska stor kniv som han visade för sin kompis. Vad i helvete! tänkte jag. Den senaste tiden har det varit en väldigt massa överfall runt omkring där jag bor. Många äldre damer har blivit rånade på sina smycken som de haft på sig. Igårkväll blev en tjej i min ålder väskryckt bara någon gata härifrån. Och det var innan det var mörkt t.o.m. De skyr ingenting längre. Men vad som förvånar mig väldigt mycket det är att det aldrig är NÅGON som ser det hända. Inga vittnen! Helt otroligt isåfall.
Det finns ju hus precis överallt här omkring. Det kanske är någon i något av alla dessa fönster som råkar titta ut precis när det händer. Råkar se ett överfall. Men gör de något? Ringer de polisen och talar om att de såg det hela? Nej, de vågar helt enkelt inte. Så är det. Folk blundar hellre än att bli inblandad i något som kan få obehagliga konsekvenser. Du kan ju bli ålagd att vittna i en rättegång. Är du beredd på det? Jag tycker att alla ska ta sitt ansvar och anmäla det som de ser. Allt kriminellt. Hur ska vi annars kunna få rätsida på vårt samhälle? På vårt Malmö? Ska de kriminella få styra? Ska vi inte våga gå ut längre om kvällarna eller knappt om dagarna som läget är idag? Va? Men svara då!!
Jag såg att killen stoppade ner den i sin ficka och den andra stod med en mobiltelefon i handen och det såg ut som om de väntade på någon. Kanske på nästa rånoffer? Vem vet? Kanske hade jag en väldigt tur som hann in i porten innan killarna kom fram från andra sidan huset. Kanske det rentav var jag som hade blivit rånad om jag stått kvar där i porten och fibblat med låset. Puh!
Skulle jag ha ringt till polisen? Borde jag? Jag var i valet och kvalet om jag skulle eller ej. Jag borde ha gjort det. Jag tänkte göra det. Men polisen hade troligen bara struntat i det hela och inte skickat någon för att kolla killen.
Med tanke på att det har hänt så myket överfall så borde det väl kunna vara lite mer bevakning i vår stadsdel? Man tycker ju det! Men ser man någonsin en polisbil här? Nej! Och det är också därför som de flesta överfallen och rånen inträffar just här. Det är inte nere i city där polisbilarna ofta ses glida omkring. Det är väl cool´t för dem att köra omkring nere i stan och glo på brudar och så, självklart.
Men när det var en psyksjuk patient på UMAS (sjukhuset) igår så var det 6-7 polisbilar där direkt. Helt sinnessjukt! Jag såg bilderna på Sydsvenskans hemsida. Suck. Ska det krävas så mycket resurser av poliser för att övermanna en psykpatient som har ett stolsben i handen? Knappast! Det var t.o.m en mc-polis på palts. Vad skulle han där att göra? Han kunde ju köra omkring och spana efter potentiella väskryckare och rånare runt omkring i Malmö istället. Det tycker jag iallafall. Vi har en hård knivlag och du får alltså inte bära kniv på stan. Detta var en butterfly-kniv. Jag såg att den var ihopvikt när han stoppade ner den i fickan. Usch!
Jag gillar verkligen inte knivar. De som bär kniv vet verkligen inte hur lätt det är att skada någon med en sådan. Eller så är det just de som vet. Skurkarna. Som liten fick jag ha den hemska upplevelsen att se min pappa nästan förblöda då han skurit sig väldigt illa på en av hans vassa knivar. Han var träsnidare och gjorde väldigt vackra figurer. Han ville aldrig ha något skydd för just tummen så det hände ett antal gånger att han skar sig i fingrarna.
En gång så illa att ett av fingrarna hängde och dinglade och det var blod precis överallt. Han var inlindad i flera handdukar för att stoppa blödningen. Ringa ambulansen? Åh, nej, det skulle inte min pappa göra. Oj oj oj, inte för så lite nej! Man ska ju inte ligga samhället till last i onödan ansåg han. Nej, han traskade dit själv, hej och hå. Men så var han ju också en viking. En riktigt svensk viking. Jag älskar honom eller ska jag säga jag älskade honom. Och jag saknar honom grymt! Han dog två dagar efter Fars Dag för precis 15 år sedan. Han var den bästa pappan i Världen! Med honom dog också mycket av allt som höll ihop vår stora familj. Han var kittet som höll ihop oss alla. Han var grädden i tårtan min pappa! Inte din pappa, utan min! Yes! Capisch?
Jag upptäckte nyss att inatt kl 01.00 - 02.00 visar Tv4 dokumentären "Knivöverfall - det oprovocerade våldet" - som handlar just om det som jag har skrivit om i detta inlägg. Se den om du kan och orkar. Jag tror den är bra och väldigt den är som sagt väldigt aktuellt. Ni som kanske läser detta vid ett senare tillfälle så kan ni göra ett försök och söka efter dokumentären inne på Tv4 Play. Du kan kanske se där där under en begränsad tid.
Brittisk dokumentär från 2008. Här tittar man närmare på knivvåld något som blir allt vanligare bland ungdomar i Storbritannien. Släktingar och överlevande berättar om varför de tillåtit att foton av offren släppts till allmänheten. Polisen avslöjar sin nya antigäng-strategi som varnar föräldrar för sina barns hemliga liv. Dessutom berättar några ungdomar som är med i gäng om hur de blivit knivhuggna och att de är stolta över sina ärr.