HUR TÄNKER KILLAR?
Jag har väl aldrig funderat så mycket som jag gjort de senaste veckorna.
På ALLT kan jag säga, allt och inget! Det är så mycket som försvinner och mycket som dyker upp. Märkligt! Dagligt intag av nyheter och information som gör att jag funderar lite extra på mitt liv. Och vilket liv sedan då!!!
Har tappat tron på vänskap och kärlek. För mig existerar de inte iallafall. Varför bemöda sig att göra min bekantskap för det första? För att sedan bara klippa? Är det konstigt om man mer och mer tvivlar på det manliga könet? Hur i helsicke TÄNKER NI?????
Nu är det dags för mig att sluta vänta - denna eviga förbannade väntan - det har jag gjort tillräckligt länge...i många år. Jag har kastat bort dyrbara år som jag aldrig mer får igen, bara för att jag har väntat på någon som aldrig fick tummarna loss. I rent egosyfte, i ren rädsla eller vad, ja, det vet jag inte. Det blev inte vi iallafall.
Jag vill lära känna någon, börja från scratch, jag vill ha någon att göra saker ihop med, vanliga vardagliga saker, dela tankar med, diskutera livets alla saker, leka och skratta med...JAG VILL LEVA!!!
Andas ihop med någon, lukta på saker tillsammans, finnas till för varandra och dela våra erfarenheter och minnen...det är ju därför vi finns till...för att vi ska byta band med varandra i kärlekens tecken. Utan kärlek dör vi.
Jag vill sitta på avstånd och beundra dig och känna hur härligt det känns i hjärtat när jag ser på dig och säga till mig själv hur lycklig jag var den där dagen då jag träffade dig...att du såg mig och jag såg dig, att vi upptäckte varandra.
//obs! gammalt blogginlägg skrivet av mig, Bitte 13 juni 2008 (men det håller än)