KALLT KALLT KALLT
Mina öron och mina lår är nerfrysta...så går det när man är ute och cyklar på morgonkvisten...brrr!! I tron att det var lika skönt ute som igår bedrog jag mig själv och jag ville inte vända åter för att klä mig mer varmt. Det känns lite raspigt i halsen idag *host*
Gnälla bör man
annars dör man
och
gnäller gör man
ändå dör man!!
Försov mig imorse. Såg i kors. Var helt inne i drömmarnas värld.
Ändå kom jag bara två minuter för sent. Jag var ändå först på plats. En nackdel är när man är uppe för tidigt är att affärerna ej har öppet fr.o.m kl.10.00. Jag hade nämligen tänkt utföra två ärenden nere i stan, men jag får väl återvända lite senare när jag fått upp värmen och klätt mig lite varmare. Tvivlar på att solen dyker upp idag...vill dock att den ska. Vill bli värmd. Inte bara av känslor utan av heta solstrålar som tinar upp mig inifrån.
En märklig man, en noll/åtta (08) kom körande mot körriktningen rakt emot mig och stannade framför mitt cykelhjul, plirade på mig som 08:or gör när de är vilse i Malmö och sa med en grov söderdialekt: -Det ska finnas ett cafe´ här i närheten som heter "Systrar & Bröder"? Snabbt orienterade jag mig, checkade min radar och sa: - Parallellt däråt och visade rakt framåt och höger som en erfaren trafikpolis. (Kan ni gissa VAR jag befann mig då ungefär? *ler*)
Den hjälmprydde 08:an nickade tacksamt och sa tack och samtidigt blev det grönt för mig, han gjorde en sväng bakom mig och följde mig på vägen fast ute på gatan (fattas bara) och försvann sedan av ditåt jag hänvisat honom. Jag såg bara den vinröda vespan försvinna in i DEN FÖRBJUDNA ZONEN. Ja, ni vet ett FÖRBJUDET OMRÅDE vad gäller mig.
Känslomässigt sätter jag inte mina fötter in på det området runt "Systrar & Bröder"...
Jag minns nämligen fortfarande...
moi = självklart är det jag, Bitte, den lysande *ler*