TÅRAR & BUBBEL
Det är påskafton och här ligger jag likt en pasha i min långa soffa och ser på film - ensam! Med tårar i ögonen som ett resultat av både skratt och förtvivlan snörvlar jag som om jag fått en blixtsnabb förkylning.
Och vad beror det på?
Jo, jag har precis sett "En shopaholics bekännelser" och jag hade väl inte så höga förväntningar av den filmen, trots många klichéer i filmen så vann den mitt hjärta och slutade så underbart den någonsin kunde. Jag fick mig några rejäla gapskratt av den också och även en oerhörd längtan efter kärlek...riktig kärlek. Den som jag tappat hoppet om och lagt på hyllan. Än är det kanske inte för sent för att bli förälskad på nytt och bli älskad tillbaka?
Jag har trots allt så mycket att ge till den som når mitt innersta. Än har jag inte kastat in handduken.
Har du inte sett filmen så gör det...det är en oerhört varm film som man blir glad i hjärtat av...och ledsen.
Hade velat se denna film med min dotter Sara, men hon firar påsk med sin pappa och sin bror i Bjärred hos sin faster Mona. Dagen har bara försvunnit som de två föregående. Vad har jag gjort? Nada!
Inatt såg jag ett brittiskt drama från 2007 som hette "Boy A". När Jack var 10 år mördade han ett annat barn.
24 år gammal släpps han ut ur fängelset och måste försöka anpassa sig ett liv i frihet. Men de händelser i det förflutna som ödelagt både hans eget och så många andra människor liv vägrar att släppa greppet om honom.
Du kan se trailern från filmen HÄR <<<(klicka där)
Så... nu vågar jag skicka den, shopaholic, har tvekat länge för jag har inte velat att du skulle ta illa upp, men nu är det dags... det är ju bara så Du (possitivt..).
Hör av dig...
Anders