JOHANNES HAR SOVIT HELA NATTEN
All the light I need med Mike & the Mechanics ~ till Johannes
Inatt har han rent rutinmässigt själv tryckt på sin apparat som ger honom morfin. Det har gjort att han har fått en lugn natt. Han hade dock fått hög feber igårkväll. Vi får hoppas att det inte är magen som spökar utan att det bara är kroppen som säger ifrån på något annat. Jag är nu hemma en stund, ska duscha, han fördes iväg till operation så tidigt som kl.07:30 och nu väntar vi på att de ska ringa från "post-op" som det heter där han ligger på uppvakning. Imorgon vet vi inte om det är något inplanerade ingrepp - hoppas inte - han kan gott få ta igen sig lite så han hinner återfå mer krafter. Jag ska hinna cykla iväg och handla mat, så man får något i sig senare ikväll när jag kommer från sjukhuset. Vi har bestämt att hans pappa sover där och jag är där hela dagen tills på kvällen.
Johannes klarar inte av att ta emot besök ännu, han måste bli mer klar och att hans smärtor stabiliserar sig. Johannes drömmer mycket nu när han väl har somnat. Imorse berättade han för in pappa att han var ute och sprang, och att han kunde springa precis som förr och att han inte var skadad och så helt plötsligt sparkade han benet rakt in i en cementvägg så han fick väldigt ont. Förmodligen bearbetar hjärnan hans traumatiska upplevelse och försöker få bitarna på plats. Att han fick ont i drömmen kan vara att han fick ont på riktigt och så blev drömmen som den blev. Jag vet inte om jag skrev om hans första dröm som han hade igår. Han drömde om att Sara, hans lillasyster var hemma med honom hos hans pappa och med en massa kompisar, det var ett gäng killar i 18-19-årsåldern från Lindeborg som han inte ens kände som hade följt efter dom hem till Johannes och också var där i huset och alla satt och såg på film. Det var väldigt mycket folk sa han överallt. Och mitt i alltihopa satt hans nya mattelärare, nu minns jag inte hans namn, men han är jättesnäll och gillar Johannes väldigt mycket. Han satt i mitten av alla ungdomar och Johannes sa att det var jobbigt med så mycket folk. Jag sa då till honom: - Det är kanske en sanndröm, Johannes? Det kommer säkert att bli så att när du väl kommer hem så kommer många att vilja vara i din närhet och se till att du har det bra. Så är det nog. Vi får väl se.
Nu måste jag iväg och fixa mat till både katterna och oss. Jag skriver en stund ikväll och lägger ut lite bilder. Vi får avvakta med besök tills nästa vecka. Plastikkirurgerna ska ju sätta igång och transplantera hud på måndag och vi vet inte hur medtagen han kommer att bli av det. Vi och ni får avvakta. Jag kommer med rapport senare ikväll. Det ska även införas en schema om besökstid och antal personer som får komma in till honom åt gången då det är infektionsrisk för honom och vi vill inte att han ska få infektion i benet. Man ska desinfincera sig innan man gå in till honom i rummet, men sådant finns i en behållare utanför och även inne i rummet. Det är som tvål, fast det är flytade sprit och man gnuggar in det i händerna och så lufttorkar de med en gång. Inga smutsiga naglar på sjukhus, det är farligt. Ja, jag vet hur killar i den åldern brukar se ut om händerna så tänk på det. Usch, nu låter jag som en riktigt gnällig mamma!
Men det är ytterst VIKTIGT att man följer sjukhusets regler.
Puss & Kram allihopa
Skönt att man snart får hälsa på han =)
Smsa så fort ni får reda på när man kan komma : 0737299517 =)
Hälsa Johannes ! =)