POETRY by BitteBus

Du som rev upp mitt hjärtaSön 26 dec 2004 01:29

Allt är så lätt utom det svåra.
Du steg plötsligt in där bakom min fasad, via en hemlig dörr som stod på glänt...
hade du läst raderna i mitt hjärta innan våra vägar korsades?
Du ville bara röra om, leka och såra och sedan lämna
du lade ingen större notis om vad jag kände och hur jag reagerade på ditt väsen
Det var just vad du borde ha gjort...

Av feghet undvek du mig
av feghet lämnade du mig utan att ens ha tillhört mig
Den smärta du mig tillfogat kastar jag tillbaks till dig
och hoppas att den träffar med full kraft rakt i ditt bröst

Han fick aldrig se mig som den jag var, sa jag till min vän
Aldrig fick han lära känna dig så som jag känner dig, sa min vän till mig

Jag vet ej vad som gick snett
det blev kanske ej så hett
Jag borde ha vetat redan då
ditt hjärta var delat i två
och inte ens en liten del av det kunde jag nå

Jag har skalat av allt nu
allt som fanns kvar
Det finns ingenting kvar nu
inte ens minnet, mitt minne från när jag såg dig för första gången

Det var det minnet som jag ville ha kvar
det enda jag hade innan jag visste något om dig, bilden av dig

Nu finns bara falskhet och lögner som du kom med som gåva
Du var ej sann mot mig. Varför svek du mig så?
Du kunde bara bett mig att gå.

Varför ljuga och säga alla dessa vackra och trovärdiga ord till mig?
Hur fångade du mig i din lasso? Varför lät jag mig fångas av dig?
Vad fick mig att bli fångad av just dig?
Den största kontrollen får du av att just överge och lämna någon.
Är det det du vill? Ha kontroll? Känna dig älskad? Inte behöva känna krav?

Jag vet ingenting längre.

Jag vet att jag vill gå vidare, men kan inte alls.
Jag försöker, men det blir bara kaos.
Vi är inte klara med varandra känner jag.
Jag måste få klarhet, annars kommer jag att skrika i mitt hjärta livet ut.
Jag vill inte leva med den smärtan inom mig.
Släpp mig fri.

Jag kunde ej ge dig den kärlek du ville ha
Jag kunde ej vara dig nära var dag
Du vände mitt hjärta ut och in, du sa ord som fick mitt hjärta att stå still

You I loved

© Copyright 26 december 2004 by BitteBus. All Rights Reserved ®

1
crazy599

Jag läser dina ord och ifrån början till slut,
sen läser jag dom en gång till.
Hjärtat börjar pumpa och adrenalinet kommer ut
och sen plötsligt står tiden still.


I en världslig rymd av själsliga väsen ifrån dina ord,
svävar jag omkring i ett stort känslofång.
Ett budskap når ut och passerar runt denna jord,
liksom tonerna ifrån fåglarnas sommarsång.


Du är vacker på utsidan ,där man först alltid tittar,
och det vet du nog.
Men det är inuti den riktiga skönheten man hittar,
som en ängel i en skog.


Och att skriva till dig och sedan få ett svar,
det ger mig faktiskt mycket värme.
Och den stannar kvar i min kropp i flera dar,
när du nu som en vän kommit mig närmre.

Tack!